it was a pleasant trip

 Anthony  Jeremiah och mom

welcome to my new blogg i changed webbsite.











it was a thrill to go to Mississippi.

Jag var nervös och tänkte vad dem skulle tänka om mig. Det var låånga sju timmars åktur, och visst Jeremiah gnällde en hel del i bilen  Jag var rädd i trafiken det var en hel del trafik, men vi gjorde ungefär fem stopp på vägen dit. Vi skulle byta på Jeremiah i en affär, men dem hade inget skötbord och toaletterna var nasty så vi bytte på honom in the trunk i stället hehe, gick smidigt men såg kanske skumt ut. Man måste vara smart under resan. Under våra stopp passerade vi endel fastfood ställen, jag mår illa när jag tänker på det. Men ibland kan man unna sig det. Precis när vi kommer fram till Mississippi spö regnade det blixtrade och åskade, vädret var completely different from Texas.

Alllt gick smidigt och till slut var vi framme i Anthonys kusin Michelle och hennes familjs trailer Dem välkomnade oss med varma kramar och sönerna Steve 11(poo bear)
Matthew 3 (scoop) var också väldigt glada att få träffa oss. Steven hennes man var inte hemma han jobbade, han jobbar nämligen som truckförare.






Det kändes så himla bra allting Poo Bear är en jätte bra storebror och dem är verkligen väl uppfostrade. Det var en jätte fin trailer dem bodde  i,  det finns fina trailers och det finns bad trailers. Vi spelade Wii fit varje dag , det är något jag måste ha, ett spel som både är roligt och hälsosamt på samma gång någon som spelat det? Anthonys aunt (Anthonys mammas mammas syster) och hennes man kom förbi samma kväll, jag vet det är en heldel unclar och aunties i hans familj , man blir lite confused. Men nu har jag fått mer klarhet. Hon är väldigt religiös och jobbar som preacher i kyrkan. Alla är mer eller mindre religiösa här och går till kyrkan kontinuerligt dem är helt enkelt raised up i kyrkan.

 Vi fick sova i ett jätte fint sovrum med en queen size säng plus eget badrum utanför. Haha det första Anthonys aunt sa när hon kom över var - Is there any food? I can eat anything. Hon älskar mat nämligen och det gjorde alla i familjen , mat kulturen är way different här dem äter vad dem vill äta varje dag , hon ville till och med ge Jeremiah en bit sockerkaka, då sa Michelle barnens mor Att hon kanske skulle fråga mig om det först, haha, jag sa nej. Men alla är inte ohälsosamma , vi var bodde ju trots allt ute på landet många skördade och åt sina egna grödor.

Dagen efter fick jag äntligen finally träffa Anthonys mor hon var helt betuttad i Jeremiah , fast det var dem allihop. Hon hade flyttat in i en trailer och fixade i ordning med möblerna, trailern var verkligen ett ruckel ett ruckel ingen ska behöva bo i , hon hade inget vatten så hon fick gå till grannen belysningen var så svag och inget ljus kunde komma fram, det var helt instängt. Hon jobbar på ett äldre boende , men pengarna räcker knappt . det finns inte många jobb heller. Här är deras motto så länge man lever och mår bra kan man bo i vad som helst i princip. Anthony hjälper sin mamma Alice och
skickar pengar. Här kommer familj och släkt i första hand.






 
 


vi åkte till en fruktbod


Vi åkte i alla fall runt och hälsade på släkten , vi åkte till Anthonys stepdads mor  en riktig bullmamma är hon . Hon lagade mat när vi kom dit och hennes man var ute i deras land och plockade grödor. Hon ville att vi skulle stanna över på mat, jag var rädd och hoppades inte att det var några chickenfeet som dem pratade om när vi kom dit. Phu' det var det inte  det var verkligen delicious , inget onödigt fett det var grillade kycklingklubbor , majsbröd och greens(bladgrönsaker) till dricka fick vi hemmagjord lemonade med is mmm riktigt gott . jag blir riktigt hungrig när jag tänker på det. Sen bar vi iväg hemmåt till Michelle och dem andra med mätta magar, fast först lämnade vi av Alice. Vi tog det lugnt och vilade. Jeremiah somnade på Michells och Steves säng han sov där hela natten. Jag fick sova ensam i den stora sängen för min kära man somnade i soffan i vanlig ordning haha , inte alltid men ibland. Vi fick träffa Steven Michells man han kom på eftermiddagen men gick på igen klockan 24.00 Jätte trevlig och skämtade en heldel här i Mississippi har Anthony ett nickname (cabbage) han gillar tydligen kål och som liten också. Alla har nicknames här.

Senare samma kväll kom Anthonys aunt, hans kusin treysue och hennes docksöta dotter. Hon är 12 månader hon hade en baby rosa klanning med korta ärmar blöjbyxor med spets i samma tyg, spetsstrumpor med rosa rosetter och flätor över hela håret. Hon kan inte gå ännu men hon står, vi såg att hon gjorde små steg , men bara när vi låtsades ignorera henne. Anthonys aunt började sjunga för att få henne att gå, det lät som gospel nästan - babas babas you can do it yeah yeah... osv med handklapp till, riktigt läckert.

Efter att ha vaknat i en skön nattsömn åkte vi till Anthonys gammelfarmor när vi kom dit välkomnade hennes syster lioni oss hon gav Jeremiah äppelmos och gosade med honom. Han har blivit så mammig och pappig på sistone, så först börjar han att gråta och vill komma till oss , men efter ett tag blir han modig och vågar sig fram. Jag fick också träffa Anthonys kusin förutom bebisen hon passade så har hon en dotter som heter Taseen hon är 18 månader hon pussade lilla Jeremiah på munnen två gånger haha.. såå sött

  
Gammel farmor Jeremiah och Jag                              kusin baby boy Taseen Jeremiah


Lioni Jeremiah och Taseen


Anthony when he was younger  his dad and step mom and stepsisters








Efter vistelsen åkte vi till Alice,  Anthony hjälpte henne med röjningen i trailern där var också  ( Anthonys syster)Angels pappa dem har inte samma pappa nämligen, jag fick aldrig träffa Angel det var lite trist, men vi ska tydligen dit om två veckor igen, då ska jag minsann träffa henne. När vi kom tillbaka till Michelle,  var dem på väg till kyrkan dem var uppklädda från topp till tå. Traditionen där, är att man klär på sig det finaste man har.

när dem kom tillbaka var dem helt utslagna,  Steven som har jobbat hela veckan och Michelle som tar hand om barnen.




Steven på golvet Michelle på soffan

Det var den kvällen det. Sista dagen åkte vi och hälsade på Anthonys andra aunt  långt ute på landet dem hade hästar och kor. När vi kommer dit har hans aunt åkt bort så vi hälsade på kusinen hennes son och hennes pop(pappa) och hennes kusiner. Nanny kallas hon , hon är 21år och hennes son är 2, hon pluggar i en annan stad och kommer hem ibland. Hon sa - The hood is not really my thing. Dem äter till och med  tvättbjörnar och ekorrar  förutom Nanny hon sa att hon bara äter det som man kan hitta i affärerna. Usch stackars små djur , men är fattig så har man nog inte så mycket 
val.


Jag Jeremiah och Nanny

Efter visiten var det dags för nästa visit några nära vänner till Anthony jag fick se deras nyfödda son Jonathan  Han var så liten och späd, det gav mig en tanke Ooh my god Jeremiah är snart ett shiit vad tiden går.

Vi åkte sen hem till Michells Det sades att vi skulle ha barbecue innan vi åkte hem, men hans aunt hade vart i kyrkan och tagit med sig rester därifrån smörgåsar med cheddar och skinka spagetti som Michelle hade gjort med dressing och tomat chips och sodas mycket fast food , föör mycket för mig.




 

Innan det var dags för oss att dra gick  vi över till Michells mor och far Anthonys aunt. Meningen var att vi skulle få se gamla bilder på Anthony , men hon hittade dem inte denna gång. Sen sa vi adjöss till alla Michelle Steven Steve Matthew Evelyn (aunt) och hennes man. Innan vi åkte till Texas skulle vi förbi Alice , men hon var inte där, vi trodde att hon nog jobbade. Sen var det hejdå Mississippi på riktigt och eeeh vi hade 7 härliga timmar att se fram emot blää.. Vi skulle vara hemma till 2am. Resan var ok i början, men sen var det så jäkla drygt. Jag bytte till Anthonys XL mjukisbyxor för det drog rätt kallt i bilen. Vi hade air- condition på men skulle vi stänga av den skulle det bli bastu, öppnade vi fönstren, skulle ännu en myggsvärm flyga in som vi redan hade. Jag fick ha ihjäl dem typ resten av resan, dem försvann ju aldrig, dem lyckades ge Jeremiah två myggbett stackarn. När det  var tre timmar kvar var det så himla obekvämt Jag sa till Anthony att jag kände mig som en köttbulle, han skrattade och skrattade över trött I guess och stackarn var täppt i näsan. Det kändes som att vi aldrig skulle komma fram och jag kunde inte finna en bekväm sittställning och började bli ennoyed och ville  hem och sova i sängen. När vi kommit fram i Texas passerar vi en bilcrash ooh det var riktigt hemskt dem hade flippat med bilen  det var bildelar överallt. Anthony ville stanna men jag fick panik så vi åkte. Det var många bilar som hade stannat och många som passerade. När vi äntligen har kommit hem får jag dåligt samvete för att vi inte stannade för att fråga om alla var oskadde.  Gjort  är  gjort. Sen somnade vi alla tre.



Dagen därpå var det dags för yoga igen sweet, jag trodde att jag inte skulle klara det efter tre dagars uppehåll, men det gick galant och jag yogade idag också, men ju mer du använder musklerna desto tröttare blir man jag var exhausted idag , sov inte speciellt mycket heller. eeh får nog gå och lägga mig tidigare helt enkelt.
mors!


 


Kommentarer
Postat av: Setare

shit vilken stor familj ni får på köpet i och med att ni är over there. gött och höra om hur folk har det generellt, hur de bor, vad de jobbar med, hur deras löner/staten bidrar till stora socioekonomiska skillnader etc. samt din vardag och din familj. kul! jag saknar dig babe. kram Setare

2009-07-21 @ 15:55:15
Postat av: Isabella Malmqvist

Vad intressant det var att lasa om alla dar i Missisippi och vilka fina bilder!!! Jeremiah borjar bli stor.. Hoppas han inte har glomt mig :P Saknar er alla jattemycket!! Hoppas vi ses i vinter eller atminstone nasta var.. Puss!!!

2009-07-21 @ 17:26:09

Kommentera inlägget här:

WHATS UR NAME BRO/SIS'?:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

WHAT'S UR THOUGHTS?:

Trackback
RSS 2.0